sitter i min säng med massa tända ljus omkring mig och försöker plugga, så typiskt mig att plugga tolv på natten, på en söndag, in i det sista. men har så svårt för att koncentrera mig så det är helt sjukt, tänker bara på massa onödigt och övertänker även saker och ting så att jag bara sårar mig själv på ett sätt. vet inte vad det är med mig, men det känns som jag har ramlat ner i min lilla grop igen. det var länge sen jag verkligen kände mig så lost som jag gör nu, vill bara härifrån. fast, egentligen vet jag inte vart jag vill eller vad jag vill. för du är mitt hem, fast du finns inte kvar. tror inte någon förstår vad jag menar, eller vad jag skriver. allt är så luddigt, men behövde skriva något någonstans, för att bli av med lite av det jag tänker. är så rädd och jag känner mig så otroligt dålig, att jag inte duger till något alls, och det är så tufft att känna så, det är jobbigt att må dåligt med sig själv, det vet nog alla om. sen försöker man tänka att, det här ska du klara, men det är så mycket lättare sagt än gjort. men nu tänker jag låta det rasa, för jag har ingen ork kvar